Nyheter

Här hittar du nyheter om oss, pressmeddelanden och publikationer där vi sammanfattar våra erfarenheter från arbeten med strategi, förändringsledning och internkommunikation.

Tänkvärt från Hamrin & Partners

Internet of Things (IoT) kommer att revolutionera vårt sätt att jobba, umgås och kommunicera.

Verksamheter som inte redan nu börjat förändra affärsmodell, organisation och processer riskerar därför att tappa i konkurrenskraft. För det går fort nu, mycket fort. Redan 2020 prognostiserar John Greenough och Jonathan Camhi i Business Insider UK att det kommer att finnas 24 miljarder IoT enheter. En ökning med 240 procent från dagens nivå. Även om det finns svårigheter och utmaningar med utvecklingen som säkerhet, personlig integritet och tekniska hinder, så kommer den att fortsätta. Victor Hugo lär ha sagt att det finns något som är starkare än all världens arméer och det är en idé vars tid har kommit. IoT är här nu, men dess konsekvenser på vårt arbets- och privatliv är för många fortfarande diffusa.

Teknik med mänskligt interagerande

IoT är koordination mellan flera olika digitala enheter som delar information mellan sig för att bland annat kartlägga beteenden och behov i en social, ekologisk och ekonomisk dimension. Många IoT blir nästan mänskliga i sitt interagerande mellan maskin och människa på grund av att många enheter är utrustade med sensorer, så kallade Microelectromechanical system (MEMS). Sensorerna kan registrera förändringar i temperatur, ljus, tryck, ljud och rörelse. Tillsammans med mikroprocessorer och kraftfulla datorer blir det exempelvis möjligt med självkörande bilar, kläder som läser av din hälsa och i en nära framtid kylskåp som både fyller sig själv med näringsriktig mat och ger dig tips om vilket rätt du ska äta till kvällen.

IoT utvecklingstrappa

Volvo börjar exempelvis testa 100 självkörande bilar 2017 utrustade med en superdator från Nvidia. Datorn, stor som en matlåda, uppges ha en beräkningskraft som motsvarar 150 Apple-datorer av modellen Macbook Pro och har en imponerande kapacitet när det gäller att lära sig känna igen olika trafiksituationer och dra slutsatser därefter.

Ny affärsmodell, organisation och processer

De flesta verksamheter har inte affärsmodell, organisation och processer som möter en ”IoT-world”. Många affärsmodeller idag är förhållandevis enkla vilket innebär att en kund köper en tjänst eller produkt från en verksamhet, för att i princip betala för den i samband med nyttjande eller konsumtion. IoT kommer att resultera i mer innovativa och komplexa modeller där kunden exempelvis abonnerar på en tjänst eller produkt och ett flertal leverantörer skapar och levererar tjänsten tillsammans, för att därefter dela intäkten mellan sig.

En annan utmaning för många verksamheter, men också myndigheter, är att de är organiserade i någon form av linjära stuprör, vilket bitvis kan göra det svårt att agera och leverera i vår nästa industriella revolution. Behovet kommer sannolikt i större omfattning än tidigare vara horisontella dynamiska team som kan och får agera ”cross over” och som kan bildas och avvecklas på kort varsel. En utveckling som ställer höga krav på förändringsledning och ledarskap i berörda verksamheter.

Drivkrafter, teknik och människa

Det som gjort IoT möjligt är framförallt ett allt större, snabbare och mer uppkopplat internet. Men också att penetrationen vad gäller mobila enheter är omfattande world-wide samt att kostnaderna för sensorer blivit lägre. Drivkrafterna för en fortsatt utveckling är därmed stora och kommer därför att fortsätta. Vad det i praktiken innebär för verksamheter i industrin, tjänstenäringen eller för myndigheter är svåra att greppa. Men förändring blir det och troligen omfattande sådana. Om förändringarna är av godo i det långa perspektivet finns det delade meningar om. Att verksamheter som förmår hänga på och dra fördelar av tekniken kommer att bli belönade med ökad produktivitet är troligt.

Vad utvecklingen sedan gör med vårt sociala beteenden vet vi inte så mycket om. Men tänkvärt är att psykologiprofessorn Sherry Turkle menar att studenters förmåga till empati minskat med 40 procent de senaste 20 åren. Detta som en direkt konsekvens av att vi allt mer kommunicerar digitalt via mobila och fasta enheter. Vi har blivit mer kommunikativa, men samtidigt ytligare. En slutsats kan vara att den tekniska utvecklingen är avsevärt snabbare än vår mentala och fysiska förmåga till anpassning. Hållbar teknisk utveckling handlar därför inte bara om teknik, struktur och arbetsprocesser. Utan också om att få människan att fungera som människa i en digital värld.